PÅ VÄG MOT NETTONOLLÅNGA

Den har spelat en viktig roll i vårt förflutna och vår nutid, och kommer också att förbli avgörande för våra framsteg i framtiden. Dess överlägsna termiska energikvaliteter gör den till ett grundläggande element för att varje dag producera så mycket av det som vi tar för givet. Och tack vare fortsatt snabb teknikutveckling och tekniska genombrott, ser vi fram emot att dra nytta av dess många fördelar i en värld med nettonoll avtryck i morgon. 

Det fanns inget behov av att uppfinna ånga; då den har funnits på jorden längre än vad vi har. Du kan fortfarande se ånga i sitt mest naturliga tillstånd, sprutande ur gejsrar som skapar makalösa upplevelser. Dess kraft och styrka ger en indikation om varför ånga är det mest använda värmebärande mediet i världen. Och lyfter fram dess grundläggande natur. 

Dess förmåga att hålla betydande mängd energi som kan användas både mekaniskt: för att till exempel snurra en turbin, eller som värme: för att möjliggöra många processer, gör ångan till en viktig hållbar och förnybar resurs. Tack vare ång- och kondensatslingan kan vattnet som används återvinnas av effektiva system, vilket sparar energi när den skapas. 

Med sin höga effektivitet, låga toxicitet, enkla transport, överlägsna värmekapacitet och låga kostnad jämfört med andra alternativ, är en värld utan ånga fullständigt otänkbart. Vi har ångan att tacka för många av de enorma tekniska framsteg som skett i samhället under de senaste 300 åren. Även om de mekanismer som använder och behöver ånga kan ha förändrats, har själva ångan förblivit grundläggande för vår utveckling. 

Den spelar en nyckelroll inom läkemedelsindustrin och säkerställer att läkemedel och vacciner kan produceras både säkert, tillförlitligt och i stora mängder. Sjukvården förlitar sig på ånga för att hålla instrument rena och riskfria när man behandlar oss. Både kemi- och petroleumindustrin behöver ånga för att dess anläggningar ska fungera smidigt samt för sin tillverkning av de många produkter vi använder i vår vardag. Från plast till polyester (världens vanligaste klädmaterial) till ammoniakproduktion som ger gödningsmedel för att livnära världen. Och dess många användningsområden inom livsmedels- och dryckesindustrin betyder att vi inte behöver oroa oss för säkerhet och hållbarhet för så många saker vi både äter och dricker.

Men förutom möjligheten till ett bra foto, har vi inte så mycket praktisk användning av gejsrar och med undantag för några få platser på jorden, är ånga som geotermisk energi inte något alternativ. Det betyder att för att utnyttja dess värde måste ångan alstras av oss. Och det är där som utmaningen ligger för att garantera dess hållbara framtid. 

Vi behöver stora mängder ånga för att upprätthålla vår tillväxt och livskvalitet. Det är viktigt att vi så snabbt som möjligt kommer bort från att generera ånga med gas, kol eller olja till förnybara, effektiva energikällor.

Dessutom kommer det att finnas ett ökande behov av att göra mer med mindre, ständigt utvärdera och förbättra effektiva åtgärder som kommer att göra ångan ännu viktigare för så många industrier som är beroende av den. Datadrivna, systemomfattande tillvägagångssätt kommer att vara det mest effektiva sättet att göra detta. 

Eftersom ånga används så flitigt av så många olika branscher, finns det ett stort utbud av olika storlekar ångsystem, konfigurationer, applikationer samt driftsmetoder. Detta innebär att det finns många alternativ för att identifiera möjligheterna för att förbättra ångsystemens prestanda. 

Precis som ånga har hjälpt civilisationer runt om i världen att växa och utvecklas, är det nu ingenjörernas tur att hjälpa ångan att behålla sin plats i vår historia. Ånga har tagit oss med på en givande resa hittills och kommer att fortsätta göra så i århundraden framöver.